Bea Landberg

En 24-årig tjej från Norrland, Piteå som älskar livet. Bor tillsammans med min sambo och vår son, född December -16. Trevlig läsning och glöm inte att lämna en kommentar innan ni går!

Monthly Archive: februari 2017

tisdag

28

februari 2017

0

COMMENTS

Vad jag tycker om dop…

Written by , Posted in All posts, Life, My Thoughts

Som alla våra och nära och kära redan vet så har vi bestämt oss för att inte döpa Thilian. Många kanske tycker detta är underligt, tråkigt, konstigt. Vad vet jag. Och egentligen bryr jag mig ytterst lite om vad andra tycker, precis som med allt annat i mitt liv. På grund av att det är just det, mitt liv. Men jag har ändå tänkt skriva en kort tanke kring dop och vad jag tycker om det. Jag lämnar Mathias utanför. Exakt vad han tycker får stå för honom, allt jag kan säga är att vi är överens om valet att inte döpa vår lilla kille.

Jag kan lite enkelt inleda med något som ni säkert redan vet, och det är att de flesta som idag gifter sig eller döper sina barn i kyrkan inte är troende, utan gör det för att ”alla andra har gjort det”. Och jag skulle kunna avsluta inlägget redan där, och säga att jag bara tycker det är tråkigt, rent ut sagt. När allt ska göras på ett visst sätt, när det är bestämda regler som ska följas. Allt behöver inte vara på ett sätt av den tragiska anledning att ”det alltid har varit så”. Med ett öppet sinne blir livet roligare.

Om vi tar det ett steg längre då, så kan jag säga att jag har svårt för gamla, religiösa traditioner. Ni som läst min blogg sen innan vet att jag avskyr religioner av alla dess slag. Därför har jag svårt att bortse från dopets egentliga mening. Om än många bara ser det som en fin grej, att stå i en vacker kyrka och lyssna på en präst som säger några sköna ord om gud och välsignar det nya barnet, så är dopet i själva verket ett ställningstagande. -Att skaffa medlemskap i den svenska kyrkan och uppfostra barnet enligt kristen tro. Och med den vetskapen så kan jag inte låta bli att ifrågasätta och undra, varför i hela friden ska vi döpa våra barn?

Varför låter vi små barn som inte kan föra sin egen tala gå med i en religion bara för att ”det är så man brukar göra”, eller för att föräldrarna på något sätt tycker att det är fint eller intressant. Tänk om denna människa i själva verket inte samtycker.

Jag vill att vår son ska få välja själv om han vill gå med i kyrkan när han blir äldre. Om han vill bli kristen, buddhist, muslim eller religiös på något som helst sätt, har jag och Mathias ingenting med det att göra. Lika lite som vi har något att göra med vem han väljer som partner.

Så, då vet ni lite hur jag tänker kring dop. Tur att vi alla har olika åsikter och att vi får göra precis hur vi vill. Istället för dop så har vi planerat att ha namngivning för Thilian. Vad det då innebär är lite upp till var och en. Jag ser det som ett litet kalas, där vi fikar, umgås och bjuder på ett fint välkomnande av vår lilla diamant!

Ps; av samma anledning som ovan vill jag inte heller gifta mig i kyrkan, när eller om den dagen nu kommer!

tisdag

28

februari 2017

0

COMMENTS

onsdag

22

februari 2017

0

COMMENTS

Lite förändringar i hemmet!

Written by , Posted in All posts, Home & Decor

Igår köpte vi nya täcken och nya kuddar, till vårt sovrum och gästrummet. Hur skönt som helst! Så bäddat med det, fixat klart allrummet och rensat källaren har hunnits med den här veckan. Jag har varit nära på att visa fler bilder från hemmet vid flera tillfällen nu, men det slutar alltid med att jag avvaktar. Det känns roligare om saker och ting känns mer färdigt och hemtrevligt. Fint blir det i alla fall, jag tycker att vi har fått ihop det bra med tanke på att vi inte ens bott här ett år än. Och dessutom fått ett litet tillskott på det!

I lillens rum har vi också ändrat om en aning, bytt ut en stor byrå mot något lite mer barnanpassat! Jag längtar tills han börjar leka och upptäcka saker. Och tills han börjar uppskatta böcker! Det ska bli så oerhört roligt och mysigt att få läsa godnattsagor tillsammans.

torsdag

16

februari 2017

0

COMMENTS

16 Februari 2017

Written by , Posted in All posts

Hej och hallå, hoppas allt är bra med er! Jag har precis suttit och tittat på programmet ‘Unga mammor’, och jag säger då det, vad man lyssnar och tar till sig på ett annat sätt nu när man själv är förälder. Blir berörd, blir arg, blir glad på ett annat sätt. För nu kan man koppla sitt eget liv till liknande situationer. Eller känslorna man skulle ha om det gällde ens eget barn. Jag har sagt det förut men kan säga det hur många gånger som helst, -det är så himla mycket som förändras på så många plan när man får barn. Från dag ett.

Mathias är på träning, vilket han är flera gånger i veckan. Och varje gång har jag en tanke om att slänga upp en bild eller skriva någon rad här på bloggen. Meeen det slår aldrig fel, antingen är Thilian lite grinig och vill ligga och snutta, eller så är han klarvaken och på superbra humör. Och då är datorn det sista jag tänker på att ta fram. Jag varken kan eller vill fokusera på någonting annat än honom när han ligger och jollrar.

Det har som vanligt hänt en drös med saker sedan sist. Vårt liv är fyllt av fart och fläkt känns det som. Och berikat av så otroligt mycket människor som vi ska hinna med att träffa. Exakt hur många visade sig när vi skulle skriva gästlistan till Thilians namngivning. Så oerhört svårt att veta vart man ska dra gränsen att det nästan blir jobbigt. Men jag skulle aldrig vilja ha det på något annat sätt. Jag har sagt det till Mathias många gånger de senaste veckorna, att jag är oändligt tacksam över varenda individ vi har i vårt liv. Satan vad vi har det bra!

Några av alla dessa fantastiska människor träffade vi under helgen som precis var. Då fick Thilian åka på sin första road trip ner till Sundsvall. Jack fyllde ett år (redan), så det var kalas och fika hemma hos Andreas och Isabelle, middag ute och sen hotellövernattning. En mysig helg med mysiga människor, kort och gott.

Och som att jag inte är nog bortskämd med alla runt omkring mig, så delar jag ju samma tak med två av dem. På alla hjärtans dag låg jag och Thilian i gästrummet. Jag bara njöt av hans joller och leende, gav han pussar och kramar i massor, i vanlig ordning. Efter det kom Mathias hem med blommor, choklad och fina presenter till mig. Ja vad säger man. Det är MINA killar ♥