Bea Landberg

En 24-årig tjej från Norrland, Piteå som älskar livet. Bor tillsammans med min sambo och vår son, född December -16. Trevlig läsning och glöm inte att lämna en kommentar innan ni går!

torsdag

28

april 2016

0

COMMENTS

28 April 2016

Written by , Posted in All posts, My Thoughts

Sitter med tända ljus och läser. Känner mig stressad igen, och får tillbaka saker som inte alls är bra just nu. Tänker och funderar, samtidigt som jag njuter lite. Saknar, känner mig ledsen, glad och tacksam. Undrar hur saker funkar som de gör. Hur kan saker göra en galen?

Tänk att allt det där som gör ont ska lära mig något. Jag måste kunna så mycket nu känner jag, så liten trots allt, i en stor värld. Jag önskar att alla visste att det finns tröst i vetskapen om att livet gör ont. Om alla bara kunde ta till sig det, göra sig medvetna, hade mycket kunnat vara betydligt enklare.

Svårt att förklara när själen är trött, svårt att få andra att förstå. Omöjligt. Måste människor raseras helt för att kunna byggas upp? Få insikt, få perspektiv, få förståelse. Är det verkligen så brutalt det måste gå till? Är vanligt tråkigt? Är det normala mer komplicerat? Jag undrar.

Jag har alltid och ständigt fått vara min egen stödjande vän. Det är som att man vänjer sig vid något som sliter. Men det är okej. För jag har en medvetenhet, om att saker som gör ont inte nödvändigtvis ger dåliga resultat.

PAINN

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *