Bea Landberg

En 25-årig tjej från Norrbotten, Piteå som älskar livet. Bor tillsammans med min sambo och vår son, född December -16. Trevlig läsning och glöm inte att lämna en kommentar innan ni går!

torsdag

15

mars 2018

2

COMMENTS

Vad gör vi när livet är jobbigt?

Written by , Posted in All posts, Life, My Thoughts

Jag har varit nära att ge upp så många gånger i mitt liv, när orken tagit slut och sömnlösheten övertagit min kropp. Men någonstans på vägen har jag insett att ingenting egentligen går förlorat om man vill nå något. Om det bästa inte har hänt än. Man står liksom i mitten av att ge upp eller vara stark. Finns inga andra alternativ. Livet kommer inte med genvägar.

Det är skillnad på att må dåligt över något man inte kan förändra, och att må dåligt över att omständigheterna aldrig tycks ta slut. Det är skillnad på att må dåligt på andras villkor, och att må dåligt på grund av sina egna tankar och handlingar. Kan du påverka, förändra, så ligger ansvaret i dina händer. Som Will Smith säger, ingen annan besitter förmågan att göra en annan människa lycklig. Du kan aldrig skylla på någon annan. Det kommer alltid finnas stunder i livet när saker inte går särskilt bra. Vissa kämpar då från första stund medan vissa överger sig själva helt och hållet vid första tecken på motgång. Jag har sett det hända otaliga gånger, och det är dessa människor som alltid, vid vilken ålder man än frågar, befinner sig på samma eller liknande ställe som tidigare. De kör alltid fast. Tror att livet blir bra genom att ta den där genvägen som inte existerar.

Jag klandrar inte personer för att vilja ge upp ibland. Men har man ett mål, vet vad man vill, då är det ens skyldighet och ansvar att göra något åt det. Klarar man inte detta själv så kan man söka hjälp. Att hamna i fällan där tankarna får ta över den inre viljan kommer aldrig att leda till att ens drömmar blir verkliga.

”Många av livets misslyckanden skedde för att folk inte insåg hur nära de var framgång när de gav upp.”

-Thomas Edison-

Idag är en av de där dagarna. Du har fallit igen, du har återigen misslyckats. Det verkar som att du oavsett hur mycket du försöker inte kommer kunna erövra den där bergstoppen som dina drömmar finns på. Du vet att allt kräver ansträngning, men du börjar tro att tiden kanske är inne att ge upp. Kanske är så pass mycket ansträngning inte värt det längre.

Men sedan börjar du komma ihåg alla steg du tog längsmed vägen. All ansträngning du lagt ned, all konsekvent kamp. Du tänker på allt du lärt dig, och ett leende börjar sprida sig på dina läppar. Du visste att detta var svårt, men du vet också att även om du inte erövrat toppen än, har du erövrat en del av vägen, en del av ditt liv.

Ja, du har lidit, men du har även varit lycklig och modig. Du har riskerat allt och har erövrat många av dina rädslor. Och det är då frågan dyker upp: ska du verkligen ge upp nu?

2 Comments

  1. J

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *